Augsburgska konstskåpet
Bilden tagen av Museum Gustavianum, Uppsala universitet.
Kuriosakabinett var populära under 15-1700-talen bland samlare av rang. Kortfattat kan man säga att det var ganska omfattande samlingar, där allt från naturalier till mynt visades upp för en nyfiken publik; ett slags universellt mikromuseum skapat av förmögna män. Kuriosakabinetten var dock inte bara en beteckning på samlingarna, utan kanske i ännu högre grad en möbel.
Kabinetten var skåp av yttersta klass, ofta med mängder av vackert dekorerade ornament samt fack med plats för ägarens samlingar. Själva skåpen var lika mycket en förvaringsmöbel som ett museum. Hela tanken med skåpen var att visa på ägarens omfattande intellektuella intressen. Skåpens innehåll var ofta föremål som kittlade fantasin och stimulera nyfikenheten. (Jämför engelskans ”curiosity” och ”curiosities” som tyder på att dessa udda föremål har som främsta syfte att väcka nyfikenhet. Svenskans ”kuriosa” har inte riktigt samma klang.)
Enhörningshorn och drakblod blandades med antika mynt och konstföremål. Ofta hade samlingarna en en övervikt av naturföremål, men några egentliga gränser fanns inte, allt som fanns under solen kunde ingå samlingen. Viktigt att komma ihåg är att den specialisering vetenskapen i dag står för ännu bara var i sin linda. Först efter upplysningstiden börjar vetenskapen professionaliseras och därmed också öka i omfattning, med krav på specialisering som följd.
I Sverige har vi ett av de absolut vackraste kabinettskåp som står att finna, det Augsburgska konstskåpet. Skåpet gavs 1632 som gåva till Gustav II Adolf av konsthandlaren Philipp Hainhofer i staden Augsburg. Skåpet fördes under brinnande krig (Trettioåriga kriget) upp till Sverige där det först ställdes på Svartsjö slott på Färingö i Mälaren.
1651 dog den snickare som följt med skåpet i syfte att underhålla och sköta konstskåpet. Med hans död flyttades skåpet till Uppsala slott där det stod till 1694, då Karl XI donerade skåpet till universitetet i nämnda stad. Med korta undantag har det allt sedan dess stått på Gustavianum (Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad tillika universitetsmuseum) där besökare kan beskåda mästerverket än i dag. Ett litet smakprov av hur detaljrikt och vackert skåpet är kan man få genom att besöka skåpet virtuellt. Ett ”riktigt” besök är naturligtvis att rekommendera. Museum Gustavianum erbjuder även guidade turer av museet där konstskåpet har en given plats.
Mer information
Ett museum som förutom konstskåpet innehåller en hel del för samlaren. Trevliga samlingar av mynt, naturalier och vetenskapliga instrument inramar berättelsen om Uppsala universitets 500-åriga historia. Missa inte heller anatomiska teatern där medicinstudenter fick se professorer dissekera människokroppar i syfte att lära sig den mänskliga anatomin.
Ett virtuellt besök där du verkligen ser skåpet i detalj. Du har också möjlighet att lära dig mer om skåpets olika föremål.
TACK till Museum Gustavianum för möjligheten att använda ert bildmaterial.