Litteratur för samlare, Del 1
Litteraturen för samlare är ganska omfattande, åtminstone om man ser till de engelska titlarna. På svenska finns däremot ganska lite litteratur som är direkt samlarrelaterat. Detta inlägg är tänkt att vara en slags vägledning för alla de som törstar efter kunskap om sitt samlande. Jag fokuserar i första hand på mer generellt hållna böcker, men också speciella samlarområden får visst utrymme.
All litteratur jag refererar till finns i mitt privata bibliotek. Nästan alla titlar går dock att få tag på via antikvariat eller traditionell bokhandel. Glöm inte heller ditt lokala bibliotek! Där kan du (fjärr)låna samtliga titlar!
Observera att denna lista bara är ett litet urval av samlandets litteratur. De titlar som finns med i listan är de jag tycker är de mest intressanta. Kort sagt områden jag är särskilt intresserad av. Eftersom det här blir en slags ”samlandets biografi”, där inläggen kan bli långa, väljer jag att dela upp inläggen efter tema. Denna första del omfattar samlandets historia. Min lilla biografi kommer att ha följande delar:
Del 1 Allmänt om samlandets historia
Del 2 Samlandet som kulturfenomen
Del 3 Samlandets psykologi
Del 4 Museer, samlande och utställningsteknik
Del 5 Prisguider, kataloger och handledningar
Del 6 Samlandet som forskningsområde
Del 7 Speciella samlarområden
Del 8 Berömda samlare
Del 9 Samlare i skönlitteraturen
Del 10 Tidskrifter för samlare
Del 11 Övrigt
Hoppas någon av er får nytta av mina boktips. Hör gärna av er om ni har några förslag och idéer!
Del 1: Allmänt om samlandets historia
The Collector’s Voice, vol 1-4 (2000); Pearce, Susan M (red).
Ett ambitiöst projekt från Leicester university, England. Susan M. Pearce är en av de främsta forskarna inom museologi och samlande. Detta bokprojekt är ett försök från forskare att sammanställa hur samlandet/samlarna skildrats i tryckta källor genom historien. Allt från skönlitteratur, facklitteratur, kataloger och brev har använts som referenser. Alla referenser sätts först i sitt sammanhang genom en kortare introduktionstext. Del 1 omfattar antiken och medeltiden, del 2 ca 1500-1700, del 3 ca 1800-1945 och del 4 modern tid. Fokus ligger på det institutionella samlandet (museer etc), men även privata samlare ges utrymme. Serien kostar en bra slant, men kan vara värt sitt pris för den seriöst intresserade.
On Collecting: An Investigation into Collecting in the European Tradition (1995); Susan M. Pearce.
En gedigen beskrivning av det västerländska samlandets historia. Att samlandet som vi känner det är en västerländsk ”uppfinning” står klart efter läsning. Däremot söker jag fortfarande efter en bok där de kulturella skillnaderna i samlande mellan nationer och kulturer beskrivs. Boken är dock välskriven och är en av de mer grundläggande böckerna i ämnet.
Cabinets of Curiosities (2002); Patrick Mauries.
Boken är en visuell skattkammare för den som är intresserad av samlingar så som de kunde se ut i kuriosakabinetten hos de välbärgade under 15-1700-talen. Jag är mycket förtjust i denna titel. Dels är bildmaterialet överdådigt, dels får man en överskådlig historisk exposé över kabinettskåpens utveckling, från renässansen till vår egen samtid. Det går en välbehaglig rysning genom kroppen då jag bläddrar i boken. Detta är pornografi för samlaren.
Märkliga ting: Kuriositetskabinettet i Linköpings bibliotek (2000); Eva Ringborg (red).
Även Sverige hade sin del av kuriosakabinett. I denna bok får vi ta del av samlingen, som består av föremål från natur och kultur i en härlig blandning. Av särskilt intresse för samlaren är kapitlet med den fantasieggande titeln ”Den samlade världen”. En läsvärd kulturhistorisk bok med det vetenskapliga samlandet i fokus.
The Origins of Museums: The Cabinet of Curiosities in Sixteenth-And Seventeenth-Century Europe (1986 mfl); Oliver Impey & Arthur MacGregor.
Att kabinett- och kuriosaskåpen länge varit bilden av att samla världen är måhända ingen nyhet. I denna bok ges en fantastiskt gedigen historik kring samlandet under 15- och 1600-talen. Man får kunskaper, inte bara om kuriosaskåpen, utan också om hur synen på museer och samlingar förändrats genom århundradena. Detta är nyttig läsning för alla som undrat hur det gick till när samlarnan gick från att vara generalister till experter. Denna titel handlar i första hand om det vetenskapliga samlandet.
Wonders and the Order of Nature, 1150-1750 (1998 mfl); Lorraine Daston & Katharine Park.
En udda bok, som bara indirekt berör samlandet. Jag har valt att ta med den därför att den delvis handlar om naturforskarnas klassificering av naturen, ett nog så vikigt område för alla som samlar på naturalier. Under medeltiden samlade kyrkans företrädare reliker av skilda slag. Dessa reliker kom med tiden också att omfatta udda naturalier. Det kunde röra sig om en benstump från en enhörning eller en drakes klo. Dessa föremål bidrog i hög grad till att forma en slags enkel biologisk taxonomi. Detta är fascinerande läsning för alla som inser kopplingen mellan föremål och maktens ordning. Denna bok är ett exempel på att föremål också kan betyda makt, ibland t.o.m. makt över mirakel och naturens ordning.
Collectors and Curiosities: Paris and Venice, 1500-1800 (1990); Krzysztof Pomian.
En klassiker som beskriver samlandet och samlarna under en period som står mellan det gamla och nya. Pomian skildrar inte bara vad som samlades utan också hur (med vilka medel) man samlade. Det mest läsvärda i boken tycker jag personligen är inblicken i vilka samlarna var och motiven de hade för att bygga upp sina samlingar. Texten är inte enkel, men boken ger en bra förståelse för samlandets historia under en av de intressantaste perioderna i Europas historia.