Fler privata museer

I takt med att samlandet (och kapitalet!) ökar växer också intresset bland mer välbesuttna samlare att öppna egna museer. Än så länge verkar det mest röra sig om konstsamlingar, som ställs ut på gallerier världen runt.

De privata museerna blir alltså fler, men naturhistoriska- och tekniska museer i privat regi är än så länge en sällsynthet. Men vem vet, de kommer kanske också, även om dessa föremål (lyckligtvis) omgärdas av andra regelsystem. Ett fåtal privata initiativ beträffande historiska/arkeologiska museer har dock märkts: se bl.a. mitt inlägg om museet i Gaza!

En tanke: Kanske är det så att konst fortfarande är så intimt förknippat med rikedom att detta blivit ett signum för de nyrika, ett sätt att visa status? Ungefär samma statussymboler som naturaliesamlingar var för intelligentian för ett par århundraden sedan? Jag har inga svar, men noterar än så länge att konsten fortfarande betraktas som ”fin”, medan skalbagssamlingar på sin höjd ses som kufiska försök att få lite friskluft…  

Hur som haver. Det som är gemensamt för alla samlare, oavsett inkomster, etnicitet och religion är driften och passionen att samla. En syelsättning som miljardären, konstsamlaren och museigrundaren Gerard De Geer beskriver som ett ”sjukdomstillstånd”. Samlandet är för honom en sjukdom. Men, tillägger han, han har ”sjukdomsinsikt”.

Till sist en uppmaning. Alla ni som bär på en dröm om att få öppna ett eget museum: gör slag i saken! Sverige och världen behöver många flera ambassadörer för fiskerullar, serietidningar, frimärken, mineraler och mopeder! Samlare är kulturbevarare, och ett museum är ett sätt att få fler medmänniskor att upptäcka dessa skatter.