Linné för samlaren

Linnéjubileet 2007 resulterade i ett antal publikationer med intresse för samlare. Jag har tidigare i denna blogg recenserat Karin Bergqvists barnbok Carl von Linné – pojken som inte slutade samla. För en vuxen läsekrets finns två böcker på ämnet Linné som samlare.

Den första, ett tunnare häfte med titeln Samlaren – Linné-minnen från huset och trädgården i Uppsala, är en trevlig, koncis bok som mest beskriver Linnés samlande av växter till den botaniska trädgården i Uppsala. Boken innehåller kortare texter, skrivna på lättillgänglig svenska. Så mycket för samlaren finns inte; detta är mer kulturhistoria än samlandets historia. Icke desto mindre är det en trevlig introduktion till upplysningstidens passion för ordning, klassificering och sanmlariver inom vetenskapen. (Häftet är en del av totalt fyra, som beskriver Linnés liv. Häftena gavs ut i en gemensam kassett med titeln Linnéminen; del 1: Lärjungen, del 2: Erövraren, del 3: Samlaren och del 4: Legenden.)

”Låt inte råttor eller mal fördärva” -så skrev Linné om sina vetenskapliga samlingar till hustrun i sitt testamente. I efterhand vet vi att samlingarna avyttrades från Sverige. Den absoluta merparten av Linnés samlingar såldes till England kort efter hans död.

Boken med samma titel som citatet ovan med underrubriken Linnésamlingar i Uppsala, är en mycket gedigen genomgång av de Linnésamlingar som finns vid Uppsala universitet. Rikt illustrerad ger boken en fyllig genomgång av Linnés samlingar, samtidigt som läsaren får del av det kulturarv Linné fört med sig i form av mynt, medaljer, konst mm. Detta är mycket intressant läsning för den Linnéintresserade i allmänhet, och samlaren i synnerhet.