Avhandling om samlandet

För ungefär ett år sedan disputerade Marcus Persson, sociolog vid Lunds universitet, på en avhandling med titeln Mellan människor och ting – En interaktionistisk analys av samlandet. Avhandlingen är intressant av flera skäl. För det första handlar den om samlandet som fenomen. Samlaren får med denna ansats en framskjutande roll i avhandlingen. Detta låter kanske inte unikt, men faktum är att akademierna länge valt att fokusera på samlarföremålen – inte samlarna. Viss forskning finns dock om samlandet som konsumtion, dvs hur och varför vissa typer av föremål attraherar samlare.

Exempel på tidigare forskning inom samlarområdet är, åtminstone på svenska, klen. Vissa avhandlingar finns om enskilda samlare (t ex Merit Laines avhandling om drottning Ulrika Eleonora), men ingen av dessa fokuserar på samlandets drivkrafter, som Perssons avhandling gör. I tidigare arbeten är det föremålen beskrivna i kontext som är satta under lupp, inte samlarens avsikter, tankar och tillvägagångssätt.

Den vetenskapliga tidskriften Journal of the History of Collections (utgiven av universitetet i Oxford, England) är ett exempel på denna ”prylfixering”. Denna tidskrift handlar uteslutande om samlingarna, även om samlarna nämns i bisatser. Fokus ligger alltså på föremålen/samlingarna – inte på samlarna och deras passion

På senare år har dock samlandet i allmänhet, och samlaren i synnerhet, ägnats intresse också i den vetenskapliga världen. Inte konstigt egentligen, eftersom samlandet är en av världens största fritidssysselsättningar, som omsätter miljarder årligen. Undersökningar tyder på att drygt en tredjedel av alla människor samlar på något; alltfler väljer också aktivt att kalla sig själva samlare.

Varför ingen tidigare i Sverige forskat kring samlandet som fenomen är obegripligt. Därför är det med glädje jag ser fram emot fler studier liknande den Marcus Persson gjort.