Samlade tankar om samlande.

Osis och stickspår

Osis:

Så hade jag otur i min jakt på litteratur. Jag hade hoppats på att få del av ett stycke kulturhistoria. Ett mindre häfte med titeln Vägledning vid beseendet af museum för naturvetenskap, slöjd och konst författad av en professor i farmaci vid namn Nils Hamberg, gick under klubban innan jag hann säga ”försommar”.

Nåja, häftet återkommer kanske hos något antikvariat. Såna häften brukar inte betinga höga priser, men jag tycker det är lite kul att att ha tidiga ”museiguider”; inte minst därför att de är intressanta för kufar som mig, som djupdyker i samlarens själ. Om någon därute av en händelse har ett ex. av häftet i fråga till salu, hör av dig! Jag utökar gärna mitt bibliotek på bekostnad av min plånbok!

Stickspår:

Nämnda Hamberg grundade för övrigt ett museum i Stockholm vid 1800-talets slut. Museet fanns mellan åren 1853-1863, därefter skingrades hans samlingar. Sekelskiftet 1800-1900 är för övrigt startkott för många av våra (Sveriges) museer.

Trenden att grunda museer är i och för sig internationell. Nationalismen är i ropet, och med den kommer nationell självkänsla till uttryck i bl.a. museernas utställningar. Samhällsförvandlingen är enorm. Från att ha varit ett agrart samhälle, förändrades Sverige mot att bli ett industriland. Gamla seder, bruk och föremål förvsvann; något som uppmärksammades av personer som t.ex. Hamberg. Arthur Hazelius grundade Skansen och Skandinavisk-etnografiska samlingen i Stockholm i syfte att lyfta upp folkets kulturarv.

Kunskap och samlande går hand i hand. Därmed är cirkeln sluten. Häftet jag önskade köpa är ett reultat av den kunskapskumulation, som följer i samlarnas spår…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait
error: Content is protected !!